Bluffmakare utger sig för att vara Miljonlotteriet

Bedragare bluffar genom att utge sig för att vara säljare från Miljonlotteriet

Miljonlotteriets namn utnyttjas av bedragare och företaget vill nu varna allmänheten att se upp för falska säljare som bluffar genom att utge sig för att vara Miljonlotteriet.

Nyligen avslöjades det att bedragare som utger sig för att vara försäljare från ett lotteri som nämns som Miljonlotteri har försökt att sälja falska prenumerationer till oskyldiga människor. Bluffen avslöjas i ett inslag i Sveriges radio. Syftet med bedragarnas blufförsäljning är att komma över känsliga uppgifter, som kontonummer och inloggningsuppgifter.

Företaget, som utlovar fantastiska miljonvinster i sin bluffförsäljning, har inte tillstånd att bedriva lotteri i Sverige och bryter alltså mot ett flertal lagar. Nu varnar polisen och Spelinspektionen att allmänheten ska vara vaksam i kontakt med försäljare som kommer på besök.

Bluffen avslöjad

Bluffverksamheten avslöjades när Spelinspektionen fick in ett flertal tips om att ett prenumerationslotteri, som enligt de falska försäljarna heter Nordiska Spel, hade kontaktat människor både via direktförsäljning och telefonsamtal. Enligt Spelinspektionen finns det inget företag med namnet Nordiska Spel som har tillstånd eller avtal för att bedriva varken lotteri eller försäljning. Det handlar alltså om en bluff.

Miljonlotteriet är det lotteri som har tagit mest skada av bluffen på grund av att bedragarna använder sig av formuleringar som kan kopplas samman med Miljonlotteriet. Flera av de personer som blev kontaktade erkänner att de först faktiskt trodde att det var Miljonlotteriet som kontaktade dem, men att de under samtalets gång snabbt förstod att det rörde sig om en bluff.

Miljonlotteriet har inte beslutat hur man ska gå vidare med ärendet, men uppmanar alla som drabbats av bluffen att omgående göra en polisanmälan samt höra av sig till Spelinspektionen.

Enligt polisen pågår det en utredning av ett flertal verksamheter som sysslar med liknande bluffförsäljning, där syftet är att via en bluff lura oskyldiga människor att antingen köpa falska varor eller lämna ifrån sig känslig information.

Så undviker du bluffen

Om du skulle bli kontaktad av en säljare som utger sig för att vara från Miljonlotteriet så finns det en rad detaljer du kan vara vaksam på och som omedelbart avslöjar om det handlar om en bluff. Till exempel skulle en säljare från Miljonlotteriet aldrig be kunden att uppge känslig information som kontonummer över telefon.

Här är fler tips på hur du enkelt avslöjar bluffmakare som utger sig vara från Miljonlotteriet:

- Miljonlotteriet efterfrågar aldrig känslig information per telefon så uppge aldrig känslig information såsom konto- eller kreditkortsuppgifter.
- Miljonlotteriet ringer aldrig från dolt nummer.
- Miljonlotteriet har aldrig bindningstid på våra prenumerationer.
-  Känner du dig osäker, kontakta alltid kundcenter.

Här kan du lyssna och läsa hela inslaget i Sveriges Radio om bluffmakarna >> 

 

Bedragarna som utgav sig att jobba för Miljonlotteriet häktades sedermera och delgavs misstanke. Utredningen avslöjade bedrägerifösöket men det var samtidigt svårt att uppskatta hur många människor, eller kunder hos spelbolag som Miljonlotteriet, som hade drabbats. Miljonlotteriets kommunikationschef Åsa Fredriksson applåderade polisens arbete med att gripa bluffmakarna.

– Vi på Miljonlotteriet känner oss oerhört lättade att polisen nu har gripit och häktat människorna som låg bakom bluffen. samtidigt vet vi att det kommer ske igen och därför blir vi alltid mycket tacksamma när kunder kontaktar oss när liknande bedrägeriförsök sker. Vi jobbar stenhårt på att våra kunder ska känna sig trygge och vi kommer att göra allt som står i vår makt för att göra det enkelt för våra kunder att skilja på vad som är Miljonlotteriets äkta säljare och vad som är bluffmakare.

Här kan du läsa en pressrelease från Miljonlotteriet om gripandet av bluffmakarna >>

Bedrägeriförsöken ökar

De senaste åren har antalet bedrägeriförsök via telefonförsäljning skjutit i höjden. Polisen rapporterar om mängder av fall och medger att det kan vara väldigt svårt att skilja på en skicklig bluffmakare och en seriös säljare. Därför vill de varna för tre typer av uppringningar som du alltid ska se upp för om du blir kontaktad av en telefonförsäljare:

1) Utländska telefonnummer. Svara inte när ett nummer du inte känner igen ringer, och särskilt inte om numret inleds med ett utländskt landsnummer. Många ligor med bluffmakare jobbar internationellt och ringer då från andra länder än Sverige. Är det en seriös säljare lämnar de ett röstmeddelande om du inte svarar. 

2) Undvik koder. Om du svarar och personen som ringer ber dig slå koder på tangenterna, gör det absolut inte. Detta är garanterat ett bedrägeriförsök när de via tekniska lösningar vill komma åt dina digitala uppgifter som lösenord och konton.

3) Rapportera till polisen. Om du tar emot ett samtal som du märker är en bedragare, skriv alltid ner numret och rapportera därefter in det till polisen. Ännu bättre är om du har möjlighet att spela in samtalet.

Bluffmakare i tjuvkläder och med telefon

Dålig uppkoppling varningstecken

Polisen varnar för fler typer av samtal som direkt indikerar att det med all säkerhet handlar om en bluff. Om någon till exempel ringer från en dålig uppkoppling och frågar "Kan du höra mig" ska du absolut inte svara ja, utan istället genast lägga på luren. Bedragaren är i det här fallet ute efter att spela in när du säger "Ja" för att sedan använda det som ett godkännande i en falsk försäljning. Ditt "Ja" kommer helt enkelt att klippas in i ett annan sammanhang där du godkänner en införsäljning. Denna typ av bedrägeri är väldigt svår att motbevisa.

I USA finns det en nationell myndighet, Federal Communications Commission, och FCC slår nu larm på bred front. I en rapport som nyligen publicerades berättar FCC att den våg av blufförsök som sköljt över USA nu även har spridit sig till Kanada, Tyskland och andra europeiska länder.

FCC informerar i sin rapport att bedragarnas senaste taktik är just att spela in samtalet och försöker få dig att säga ordet ”ja”. Sedan använder dem inspelningen som röstsignatur som underlag och godkännande i en muntlig överenskommelse. Ett sätt att avslöja denna typ av bluff är att helt enkelt vara tyst när samtalet kommer. Då kommer du att märka att personen som frågar om du hör i själva verket är en inspelning.

Bluffmakare via telefon

Skriftlig eller digital signatur införs för att stoppa bluffen

Som konsument kan du vara trygg med att ett "ja" i telefonluren inte räcker som överenskommelse. 2018 kom nämligen en ny lag som säger att det krävs en skriftlig eller digital signatur från köparen för att avtalet ska gälla. Som konsument kan det också vara skönt att veta att den som bedriver telefonförsäljning måste följa lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler.

Lagen säger vidare att försäljaren är skyldig att informera om att samtalet har ett försäljningssyfte, och att tydligt och begripligt informera kunden om vad erbjudandet och villkoren innebär. Från och 1 september 2018 krävs att det att köparenskriftligen accepterar anbudet för att avtalet ska vara giltigt. Försäljaren måste även kontrollera telefonnumret mot NIX-registret för att säkerställa att hen har rätt att ringa upp den aktuella konsumenten, respektera om konsumenten vill avsluta samtalet, informera om ångerrätt och skicka en skriftlig bekräftelse till konsumenten när avtal ingåtts. 

Nya tillvägagångssätt för bluffar
Tidigare var bank id-bedrägerierna absolut vanligast i den digitala världen. Men de har minskat kraftigt sedan toppen hösten 2018. Från att ha legat på 90 miljoner i månaden handlar det nu om fyra miljoner. Tyvärr betyder inte minskningen att bedragarna har slutat med sina bluffförsök. Istället har de bytt arena. 
Bland annat försöker bedragarna på olika sätt utnyttja den oerhört populära betaltjänsten Swish. Det handlar framför allt om tre varianter av:

1) Personer som utger sig för att ringa från Swish. Personen ringer och säger att man är från Swish och försöker därefter få den uppringde att lämna ut sina inloggningsuppgifter till kontot.
2) Flyttar pengar. Den andra varianten är att bedragaren via Swish lyckas flytta pengarna från det ovetande offret.
3) Avancerad teknik. Variant tre är en listig teknisk lösning där bedragaren lyckas ansluta en Swish-app på sin kontantkortstelefon till offrets konto och därefter flyttar pengar till en tredje helt okänd person.
De vanligaste bluffmetoderna

Kreativiteten bland bedragarna är imponerande och nya tillvägagångssätt poppar ständigt upp. Hösten 2019 dominerade enligt polisen följande täckmantlar vid bluffsamtal: 
Teleoperatör. Bluffmakaren uppger att hen ringer från konsumentens telefonbolag och erbjuder en rabatt, ofta pensionärsrabatt då äldre människor dominerar bland offren. En liga i Östergötland åtalades nyligen för en rad bedrägerier mot 80- och 90-åringar där ­man hade uppmanat offret att logga in. 
Betaltjänsten. Bluffmakaren utger sig för att jobba för exempelvis Paypal, Klarna och Swish och menar att i samtalet att offret har en obetald faktura men att hen kan hjälpa till att lösa det om offret loggar in på sitt bankkonto under samtalet.
Skatteverket. Bluffmakaren lurar offret genom att låtsas ringa från Skatteverket. Denna bluff är riktigt lurig eftersom att det trots allt förekommer att Skatteverkets handläggare kontaktar via telefon. De ber dock aldrig kunden att logga in under samtalet vilket bedragaren försöker.
Polisen. Raffinerat bedrägariförsök som innefattar flera samtal från olika aktörer. Först får du et bluffsamtal från någon som säger att hen är polis och som informerar om en våg av bedrägeriförsök. Kort därefter får du ett nytt samtal och den här gången är det någon som säger att hen jobbar på din bank. Denna person försöker få dig att lämna ut dina inloggningsuppgifter. 
Banken. Bluffmakaren lurar dig genom att säga att hen jobbar på din bank. Anledningen till samtalet kan variera men har alltid en sak gemensamt. Du ombeds att logga in på din bank. Här kan du genast avfärda bluffmakaren då banker aldrig ringer upp och ber dig logga in under samtalets gång. 
Mäklaren. Ett nytt tillvägagångssätt bland bedragarna är att de utger sig för att vara mäklare som vill sälja din bostad. De kontaktar personer som redan har sin bostad ute till försäljning och säger sig representera den mäklarfirma som du har anlitat, vilket förstås kan låta trovärdigt. För att undvika att bli utsatt för en bluff be då istället att din ordinarie mäklare kontaktar dig i ärendet som bluffmakaren säger sig ha. 
Butiken. Bluffmakaren kontaktar dig angående en betalning för en falsk beställning. Syftet är alltid att få offret att logga in på sin bank.
Miljonlotteriet. Bluffmakaren ­säger sig ringa från oss på Miljonlotteriet och gratulerar till en storvinst. Därefter ber bedragaren om ditt kort eller kontonummer för att kunna föra över vinsten till dig.
Spärrservice. Väldigt listig bluff och svår att avslöja. Bedragaren säger sig nämligen jobba för Spärrservice och ringer för att informera om att ditt kreditkort har blivit utsatt för ett bedrägeriförsök. Bluffmakaren vill därefter att du uppger ditt kortnummer så att hen kan föra tillbaka de pengar du har blivit bestulen på alternativt för att spärra ditt kort.

Historiska bluffar som lurade världen

Bedrägerier är inget nytt tillvägagångssätt bland kriminella. Tvärtom är det en av de äldsta formerna av brott vi känner till. Ända sedan ägodelar blev ett faktum har andra personer förskt lura sig till människans tillhörigheter. Letar man i historieböckerna finns det mängder av spektakulära bluffar där kreativiteten är svindlannde. Här är tio legendariska bedrägerier:

1. Kyrkan stal Rom
År 756 överick staden Rom i katolska kyrkans ägo. Kyrkan kände sig dock osäkra på sitt nyvunna ägandeskap och för att inte förlora det i framtiden utförde man en delikat bluff. Plötsligt påträffades ett 400 år gammalt gåvobrev, i påvestolens arkiv dessutom, från den romerske kejsaren Konstantin den store. I brevet gav kejsaren bort staden till den katolska kyrkan redan år 330 före kristus. Brevet var dock en bluff. Kyrkan vidhöll dock länge att dokumentet var äkta, men tvingades till sist erkänna att det inte fanns nån täckning. 

2. Göring köpte falskt mästerverk
Efter andra världskriger sålde en holländare vid namn Han van Meegeren sin konstskatt till den tyske fältmarskalken Hermann Göring. I samlingen fanns bland annat ovärderliga verk signerade Veermer, den berömde 1600-talsmålaren. Det handlade dock om förfalskningar, Meegeren hade målat tavlorna själv. Han ställdes inför rätta 1947 men undkom då han under rättegången menade att han hade målat tavlorna för att lura fienden.

3. Drakes mässingsplakett
1933 lurade fem vänner den ansedde historieproffessorn Herbert Bolton genom att låta tillverka en mässingsplakett som skulle ha ägts av sjöfararen Francis Drake som levde på 1500-talet. De lät plaketten ligga ute i fyra år för att bli riktigt väderbiten och därefter anordnade man så att Bolton skulle hitta plaketten. Bolton blev förstås helt exalterad och menade att fyndet var äkta. För att inte göra professorn till åtlöje beslöt de fem vännerna att inte avslöja bluffen. Och så blev det i 75 år. Först efter Boltons dör 2003 berättade de att det unika fyndet i själva verket var en förfalskning.

4. Hitlers falska dagböcker
1983 publicerade den ansedda tyska tidsskriften Der Stern Hitlers dagböcker. Nyheten var sensationell och väckte stor uppmärksamhet. För första gången fick världen veta vad som verkligen föregick i den tyske diktatorns huvud. Men sensationen förvandlades snabbt till en monumental skandal. Böckerna, som hade levererats av konstnären Konrad Kujau och som enligt honom hade hittats i ett nedskjutet Luftwaffe-plan, avslöjades som förfalskningar av experter som kunde konstatera att de var skrivna efter andra världskriget, alltså efter Hitlers död. För Der Stern, som hade betalat 9,9 miljoner D-mark för böckerna, blev det en katastrof. 

5. Kranium skulle bevisa Darwins teorier
När sanningen avlöjades av vad som brukar kalla historiens största vetenskapliga bluff fick 40 års historieböcker skrivas om. Bluffen handlade om ett kranium som hittades 1912 av advokaten och amatörarkeologen Charles Dawson. Fyndet ansågs vara en halv miljon år gammalt. Pannan var hög som hos en människa, och käkbenet såg ut att ha mest gemensamt med människoapornas, och skulle därför vara det arkeologiska beviset för släktskapet mellan människa och apa, som Charles Darwin hade lanserat i sina teorier. Men i början av 1950-talet kom en ny chockerande upptäckt. Vid en ny granskning avslöjades att kraniet inte alls var en halv miljon gammalt utan betydligt yngre. Därmed krossades upptäcktens betydelse och historieböckerna fick alltså skrivas om. 

Här kan du läsa en extern bedömning om bluffmisstankarna mot Miljonlotteriet >>